Fibulafraktur: Symtom, behandling och återhämtning

Vadbenet och skenbenet är de två långa benen i underbenet. Vadbenet, eller vadbenet, är ett litet ben som sitter på utsidan av benet. Skenbenet, eller skenbenet, är det viktbärande benet och sitter på insidan av underbenet.

Vadbenet och skenbenet förenas vid knä- och fotleden. De två benen hjälper till att stabilisera och stödja fotleden och underbensmusklerna.

En fibulafraktur används för att beskriva en fraktur i vadbenet. En kraftig stöt, såsom en landning efter ett höjdhopp eller någon annan stöt mot benets utsida, kan orsaka en fraktur. Även att rulla eller stuka fotleden utsätter vadbenet för belastning, vilket kan leda till en fraktur.

Innehållet i den här artikeln:

Typer av fibulafrakturer

Behandling

Rehabilitering och sjukgymnastik

Typer av fibulafrakturer

Fibulafrakturer kan inträffa var som helst på benet och kan variera i svårighetsgrad och typ. Typer av fibulafrakturer inkluderar följande:

Lt.ex. ben

Vadbenet är det mindre av de två benen och kallas ibland vadbenet.

Laterala malleolfrakturer uppstår när fibula fraktureras vid fotleden

Frakturer i fibulahuvudet uppstår vid den övre änden av fibula vid knäet

Avulsionsfrakturer inträffar när en liten bit ben som är fäst vid en sena eller ett ligament dras bort från huvuddelen av benet.

Stressfrakturer beskriver en situation där vadbenet skadas till följd av repetitiv stress, såsom löpning eller vandring.

Fibulära skaftfrakturer uppstår i mitten av fibula efter en skada, såsom ett direkt slag mot området.

En fibulafraktur kan bero på många olika skador. Den är vanligtvis förknippad med en rullad fotled men kan också bero på en obekväm landning, ett fall eller ett direkt slag mot ytterbenet eller fotleden.

Fibulafrakturer är vanliga inom sporter, särskilt de som involverar löpning, hoppning eller snabba riktningsförändringar som fotboll, basket och fotboll.

Symtom

Smärta, svullnad och ömhet är några av de vanligaste tecknen och symtomen på en frakturerad fibula. Andra tecken och symtom inkluderar:

Oförmåga att bära vikt på det skadade benet

Blödning och blåmärken i benet

Synlig deformitet

Domningar och kyla i foten

Ömtålig vid beröring

Diagnos

Personer som har skadat benet och upplever något av symtomen bör konsultera en läkare för diagnos. Följande steg sker under diagnosprocessen:

Fysisk undersökning: En grundlig undersökning kommer att genomföras och läkaren kommer att leta efter eventuella märkbara missbildningar.

Röntgen: Dessa används för att se frakturen och se om ett ben har förskjutits

Magnetisk resonanstomografi (MRT): Denna typ av test ger en mer detaljerad skanning och kan generera detaljerade bilder av de inre benen och mjukvävnaderna

Benskanningar, datortomografi (CT) och andra tester kan beställas för att ställa en mer exakt diagnos och bedöma svårighetsgraden av fibulafrakturen.

Behandling

frakturerad vadben

Enkla och sammansatta fibulafrakturer klassificeras beroende på om huden har brutits eller om benet är exponerat.

Behandlingen för en fibulafraktur kan variera och beror mycket på hur allvarlig brottet är. En fraktur klassificeras som öppen eller sluten.

Öppen fraktur (sammansatt fraktur)

Vid en öppen fraktur sticker antingen benet ut genom huden och kan ses, eller så exponerar ett djupt sår benet genom huden.

Öppna frakturer är ofta resultatet av ett högenergitrauma eller direkt slag, såsom ett fall eller en trafikolycka. Denna typ av fraktur kan också uppstå indirekt, såsom vid en högenergisk vridningsskada.

Den kraft som krävs för att orsaka den här typen av frakturer innebär att patienter ofta får ytterligare skador. Vissa skador kan vara potentiellt livshotande.

Enligt American Academy of Orthopedic Surgeons finns det en andel 40 till 70 procent av associerat trauma någon annanstans i kroppen.

Läkare kommer att behandla öppna fibulafrakturer omedelbart och leta efter andra skador. Antibiotika kommer att administreras för att förhindra infektion. En stelkrampsspruta kommer också att ges vid behov.

Såret kommer att rengöras noggrant, undersökas, stabiliseras och sedan täckas så att det kan läka. En öppen reposition och intern fixation med platta och skruvar kan vara nödvändig för att stabilisera frakturen. Om benen inte håller ihop kan ett bentransplantat vara nödvändigt för att främja läkning.

Sluten fraktur (enkel fraktur)

Vid en sluten fraktur är benet brutet, men huden förblir intakt

Målet med att behandla slutna frakturer är att återställa benet på plats, kontrollera smärtan, ge frakturen tid att läka, förhindra komplikationer och återställa normal funktion. Behandlingen börjar med att benet höjs. Is används för att lindra smärtan och minska svullnad.

Om ingen operation behövs används kryckor för rörlighet och en stödgips, gips eller gångstövel rekommenderas medan läkningen sker. När området har läkt kan individer sträcka och stärka försvagade leder med hjälp av en sjukgymnast.

Det finns två huvudtyper av kirurgi om en patient behöver dem:

Sluten reposition innebär att benet återställs till sin ursprungliga position utan att ett snitt behöver göras vid frakturstället.

Öppen reduktion och intern fixation justerar det frakturerade benet till sin ursprungliga position med hjälp av hårdvara som plattor, skruvar och stavar.

Vristen kommer att placeras i ett gips eller en frakturstövel tills läkningsprocessen är klar.

Rehabilitering och sjukgymnastik

Efter att ha varit i gips eller skena i flera veckor upplever de flesta att benet är svagt och lederna stela. De flesta patienter kommer att behöva viss fysisk rehabilitering för att säkerställa att benet återfår full styrka och flexibilitet.

sjukgymnastik

Viss sjukgymnastik kan krävas för att återfå full styrka i en persons ben.

En sjukgymnast kommer att utvärdera varje person individuellt för att fastställa den bästa behandlingsplanen. Terapeuten kan göra flera mätningar för att bedöma individens tillstånd. Mätningarna inkluderar:

Rörelseomfång

Styrka

Kirurgisk ärrvävnadsbedömning

Hur patienten går och bär vikt

Smärta

Sjukgymnastik börjar vanligtvis med stärkande fotleds- och rörlighetsövningar. När patienten är tillräckligt stark för att belasta det skadade området är gång- och stegövningar vanliga. Balans är en viktig del av att återfå förmågan att gå utan hjälp. Wobbleboardövningar är ett bra sätt att träna balansen.

Många får övningar som de kan göra hemma för att ytterligare hjälpa till med läkningsprocessen.

Långsiktig återhämtning

Korrekt behandling och rehabilitering under läkarövervakning ökar chansen att personen återfår full styrka och rörlighet. För att förhindra fibulafrakturer i framtiden bör personer som deltar i högrisksporter bära lämplig säkerhetsutrustning.

Människor kan minska sin risk för frakturer genom att:

Att bära lämpliga skor

Följ en kost full av kalciumrika livsmedel som mjölk, yoghurt och ost för att hjälpa till att bygga upp benstyrka

Gör viktbärande övningar för att stärka benen

Möjliga komplikationer

Frakturerade fibulor läker vanligtvis utan ytterligare problem, men följande komplikationer är möjliga:

Degenerativ eller traumatisk artrit

Onormal deformitet eller permanent funktionsnedsättning i fotleden

Långvarig smärta

Permanent skada på nerverna och blodkärlen runt fotleden

Onormal tryckuppbyggnad i musklerna runt fotleden

Kronisk svullnad i extremiteten

De flesta frakturer i vadbenet har inga allvarliga komplikationer. Inom några veckor till flera månader återhämtar sig de flesta patienter helt och kan fortsätta sina normala aktiviteter.


Publiceringstid: 31 augusti 2017